Vart tar helgerna vägen?

 

En vägg i mitt vardagsrum har målats med färg ifrån Kalklitir

och jag är så nöjd med betongkänslan som den ger

 

Ja då har ännu en helg passerat i en rasande fart. Det har ju varit långhelg och både torsdagen och fredagen innehöll utflykter och mys med barnen och vänner. På torsdagen packade vi med oss lite fika och gick och satte oss vid vattnet i vår lilla by. Barnen lekte och doppade fötterna och vi vuxna njöt i solen. I fredags åkte vi till Hembygdsparken i Ängelholm där vi tittade på djur, lekte och fikade. Resten av helgen har innehållit ett besök på Ikea och igår hände det i stort sett ingenting förutom att jag fick hjälp att sätta upp lite tavlor där hemma. I övrigt spenderades dagen i soffan vilket faktiskt var väldigt skönt. Väldigt ovanligt för att vara mig men det är väl det jag måste lära mig nu, att andas, bara vara och njuta av nuet.

 

Jag har varit några vändor i huset för att hämta eller lämna saker till barnen under helgen. Det är en sån konstig känsla att komma dit och se någon annan vara där i "mitt" hem. Se någon annan plantera blommor och göra iordning och hjälpa mina barn med saker.... Men det är ju så här det är nu.... Även om det känns konstigt och fortfarande gör lite ont så har jag förlikat mig med tanken. Som jag har sagt innan så önskar jag Glenn all lycka! Jag vill att han ska må bra och vara lycklig.

 

Då kör vi igång med en ny vecka som är en pappavecka. Längtar efter barnen men har trots allt fått pussa och krama lite på dem i helgen. Vet inte vad veckan har att erbjuda mer än jobb just nu, förhoppningsvis får jag och min fina vän tid för att tatuera oss. Vi ska göra varsin likadan tatuering som en vänskapstatuering. Vad det blir får du se när den är färdig.