Visar inlägg med etikett Piercing / Dermal anchor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Piercing / Dermal anchor. Visa alla inlägg

onsdag 28 januari 2015

Ett steg tillbaka igen


 
Nu har jag äntligen gjort en ny dermal anchor och jag älskar den
 
I torsdags kom mamma och pappa ner för att skämma bort mig och det gjorde de verkligen. Vi var på bio, åt ute varje måltid och så fick jag lite nytt och fint till hemmet. I lördags morse mådde jag skit och det hörde min fina vän på mig så han kom och kramade mig och lugnade mig och sen dess har jag faktiskt mått helt okej. Ända tills igår kväll, då kom ångesten och tårarna tillbaka igen. Nu sitter jag här med kramp i bröstet och en olustig känsla i hela kroppen. Jag vet att ingenting som har hänt längre spelar någon roll. Jag vet att jag just nu bara ska acceptera det jag inte kan förändra men det är lättare sagt än gjort. Känslan av ensamhet, misslyckande och att ha blivit sviken sliter så hårt i mig. Om jag hade kunnat dra tillbaka tiden hade jag gjort så mycket annorlunda men nu är det ju för sent. Om en vecka ska jag få komma till en psykolog och jag hoppas att det ska hjälpa mig att få ordning på mina tankar. Och återigen utan mina vänner och min familj så hade jag verkligen inte klarat mig igenom detta. TACK!
 

 
 

tisdag 4 september 2012

Höst

Idag känns det riktigt som höst. Det är mörkt och lite regnigt. En sån dag när man egentligen skulle vilja ligga hemma i soffan under en filt och dricka te och mysa med sina barn.


Så här hittade jag busungarna igår kväll när jag skulle stoppa om dem för natten. Varför sova i varsin säng när man kan dela med sin älskade tvilling? Tycker det är så gulligt att Elliot ligger med sin hand på Tuvas axel.

Simskolan gick bra igår också. Elliot har som sagt verkligen gjort framsteg under sommaren. Fortsätter han så här så blir han också uppflyttad en grupp till nästa termin. Tuva var så stolt igår för hon fick minsann vara lite lite i den stora poolen.

Jag avslutade dagen igår med ett besök av en fin vän. Vi fikade och babblade och hade det som vanligt supermysigt.

Idag står det inget alls på agendan förutom jobb då så klart. Jag ska försöka komma iväg till piercaren. Hade tänkt byta ut stenen i mitt smycke på halsen men vi får se vad han säger. Jag har nämligen blivit röd och det känns som att själva smycket håller på att flytta på sig. Det är kanske inte meningen att jag ska ha dermal anchors. Jag tycker ju att det är så snyggt men vill inte kroppen ha dem så är det väl tyvärr så. Vi får se vad han säger när jag kommer dit.

Kram och KÄRLEK!

lördag 19 maj 2012

Härmapa

Jag har sett den i många bloggar och länge varit sugen på att köpa en själv. När jag såg den live hemma hos min fina moster blev jag sugen och beställde en till mig själv när jag kom hem. Tyvärr var den slutsåld på Campadre där de hade den till halva priset så jag fick snällt betala fullpris för min


Men det gör inte så mycket för jag blev så nöjd när den kom på plats i vardagsrummet. Den passade väldigt bra in på den väggen där jag satte den. Man ser den direkt när man kliver in i hallen.


Och tillsammans med vårt rostiga R som vi har på skänken blev den pricken över i:et! Japp jag är verkligen supernöjd. Glenn fick en klocka utav mig när vi hade bröllopsdag, han blev lite ledsen för att han inte hade köpt något till mig (vilket han inte behövde) men nu sa jag att tavlan var ifrån honom så då kändes det bättre för honom.

Tyvärr fick jag ta bort min Dermal anchor i handen igår. Handen var fortfarande svullen när jag kom till studion igår och jag ville inte utmana ödet mer. Den var inte så svårt att få ut och det var nog kroppens sätt att tala om att den inte ville ha den kvar. Det kom också ut en hel del var och blod.
Nu får det vara nog med experiment för ett tag. Men jag är sugen på att göra en ny på handleden men det får vänta. I september har jag tid för att tatuera över min Nalle Puh som jag har på axeln, vi får se om det blir en ny Dermal då.

På eftermiddagen igår åkte vi till Busfabriken där barnen busade så att de var helt genomsvettiga. Idag blir det simskolan på morgonen och sen ska vi röja i trädgården. Vi har en hundgård som vi aldrig använder som ska rivas, delar utav materialet ska vi använda till att sätta upp rutschkanan med sen.

Kram och KÄRLEK!

torsdag 29 mars 2012

Nu är jag färdig



I alla fall för ett tag. För precis som med tatueringar som är dermal anchors och piercingar beroendeframkallande.

Kram och KÄRLEK!


söndag 25 mars 2012

Sommartid och våfflor

När barnen kom in till mig i morse och jag tittade på klockan var den 07,40. Åh vad skönt med lite sovmorgon tänkte jag. Men sen när jag gick ut i köket så såg jag att den klockan bara var 6,40 och då kom jag på att det har slagit om till sommartid i natt och min telefon ställer ju om sig själv. Haha då blev jag genast tröttare.

Igår hade vi en mycket trevlig kväll med våra fina vänner som var här på middag. Det är alltid lika trevligt att träffa dem. Idag får vi också besök av en fin vän och hennes två barn. Jag är så glad och tacksam över att ha så fina vänner.

Igår blev det en ny dermal anchor

Idag är det våffeldagen har båda barnen påminnt mig om ett antal gånger här under morgonen. Det verkar nästan som att det får bli våfflor när våra fikagäster kommer idag.

Kram och KÄRLEK!


fredag 16 mars 2012

Jag blir så ledsen

Var så nöjd och glad över min dermal anchor i handen. Men nu har jag precis fastnat och dragit loss den.
Nu har jag ett blödande hål på handen istället för ett fint smycke. Blä den här fredagen känns inget rolig längre!

fredag 9 mars 2012

Underbara fredag

 Ja underbara fredag! Det ska bli skönt med helg! Mamma och pappa kom igår och idag är barnen lediga ifrån dagis för att mysa med mormor och morfar. Glenn och jag fick varsin biocheck och även ett löfte om barnvakt så imorgon kväll går vi på bio!

Igår gjorde jag som sagt något jag har velat göra länge. Tungpiercingen har jag velat göra i minst tio år men jag har tyckt att jag är för gammal, har varit rädd för vad andra ska tycka. Men nu har jag bestämt mig för att strunta i vad andra tycker. Jag tycker det är snyggt och jag gör det för min skull inte för någon annans. 
Smycket på handen tycker jag också är snyggt! Det kallas för Dermal anchor och här nedan kommer en text jag har lånat ifrån internet
 
På senare tid har det kommit ett nytt sätt att smycka sin kropp som snabbt blivit populärt. Det kallas för dermal anchor och smycket är som ett slags ankare.

Till skillnad från piercing som har ett ingångs- och ett utgångshål sitter dermal anchorsmycket bara i ett hål. Ena delen av smycket är utanpå kroppen medan den andra delen, ankaret sitter på insidan. Fördelen med det här är att du kan sätta ett smycke nästan var som helst på kroppen och att det oftast läker både snabbt och enkelt. Som jämförelse är vår erfarenhet att det läker både snabbare och bättre än en piercing.


Jag skulle lätt kunna tänka mig att göra flera såna på fler ställen på kroppen.
Visst gjorde båda två ont och idag är jag rejält svullen i tungan men vill man vara fin får man lida pin!

Önskar dig en fin fredag!

Kram och KÄRLEK! 



söndag 15 maj 2011

Söndag igen

Tuva vaknade redan klockan fem imorse. Så idag är jag riktigt trött. Min stackars lilla prinsessa har fortfarande feber. Vi får försöka sy ihop veckan så gott vi kan. Jag har en hel del jag måste få gjort på jobbet eftersom jag ska vara ledig på fredag den kommande veckan och måndag och tisdag veckan efter. Jag får se om jag åker in till jobbet idag och hämtar hem lite papper så får jag försöka jobba en del hemifrån. Blir hennes feber långdragen så hoppas jag att Glenn kan ta någon dag också.

Vår dag igår blev ju som sagt inte alls som tänkt. Det blev som vilken dag som helst tyvärr. Jag hade verkligen sett fram emot att få gå ut och äta med Glenn och sen få sova gott hela natten. Jag kan lova att om barnen hade sovit hos farmor och farfar så hade jag inte varit vaken nu. Jag fick i alla fall en fin present av Glenn igår. När han och Elliot hade varit iväg och köpt lördagsgodis kom han hem med de här fina ljusstakarna


Jag fick gjort en annan sak igår också som jag har gått och funderat på länge. Jag fick ju ta ut min piercing som jag gjorde på nyårsafton. När jag fick ta bort den sa jag att jag inte skulle göra någon ny men jag har saknat den så mycket så igår fick det bli en ny. Folk får säga vad de vill. Jag tycker det är snyggt och jag vill ha en. Vill folk tro att jag har en fyrtioårskris (jag blir 37 i december) så får de väl tro det då.

Jag bjuder på en dålig bild som jag hae tagit själv med hjälp av badrumsspegeln.

Just nu har jag en för lång stav i så att det ska finnas utrymme för svullnad. Men jag längtar tills läkningstiden är slut så att jag får sätta in en stav som sitter bättre.

Jag hoppas du får en fin söndag min FINA vän!

Kram och KÄRLEK!

lördag 12 februari 2011

Ledsen

På nyårsafton gjorde jag en piercing i överläppen, en så kallad monroe/mouche/labret. Har fått många kommentarer om varför jag har gjort det, att det är fult, fått frågan om jag har åldersnoja osv. Men jag gjorde det för att jag tycker det är snyggt och för att jag ville ha en sån. Jag har tvekat i många år just på grund av såna kommentarer, jag har varit rädd för vad andra ska tycka. Nu är jag förkyld igen och igår blossade det upp en blåsa på insidan av läppen. Den satt så dumt att den satt precis över piercingen på insidan. Jag svullnade upp och blev infekterad även på utsidan så jag var tvungen att ta bort smycket. Nu är jag så svullen på insidan att jag inte kommer kunna få tillbaka smycket. Detta gör mig så ledsen. Nu hade jag äntligen tagit mig mod till att göra det, jag hade stått ut med läkningen och så händer det här.

Igår kom äntligen bänkskivan till skänken i vardagsrummet och vilken skillnad det blev!


Nu ska jag bara komma på hur jag ska ha det ovanpå.

Sjukstugan fortsätter här. Jag lämnade ju Tuva på dagis igår morse och hon var pigg och glad. Men strax efter lunch ringde de hem till Glenn och sa att hon hade feber igen. Elliot har haft hög feber inatt oxå. Båda två är snoriga och hostiga. Vi börjar alla bli trötta på det här nu. Jag snorar också men mår ändå okej förutom den förlamande tröttheten som beror på att jag inte har sovit speciellt mycket den sista veckan. Idag blir det återigen en lugn dag hemma för att kurera de små. Mamman ska försöka komma ut på en promenad om vädret tillåter. Äntligen så lossnade det på vågen den här veckan. Jag har gått ner 1,8 kg sen förra veckan, totalt är det nu 7,8 sen nyår. Skönt att det hände något nu efter två veckors platå. Den här veckan har det ändå varit en del fusk men ibland behöver kanske kroppen en liten chock för att komma igång att gå ner igen.

Jag önskar dig en fin lördag!

Kram och KÄRLEK!