Tiden går fort när man är med sina nära och kära. I morgon är det dags för mig och barnen att köra hem till Halmstad igen. Det är alltid tufft att åka hem men den här gången kommer det nog kännas lite extra tufft! Min älskade pappa ska läggas in på sjukhus i morgon och vi vet inte vad framtiden har att erbjuda oss. Känslan av ovisshet och maktlöshet river just nu i mig och det faktum att jag bor nästan femtio mil bort gör det hela ännu tuffare. Trots detta ska det så klart ändå bli skönt att få komma hem till mim älskade man som har kämpat på med soldäcket där hemma.
Hur som helst så har vi som vanligt haft det mysigt. Vi har hunnit med shopping, restaurangbesök, middag med min bror och hans fina familj och idag har barnen och mormor varit på bio medan jag träffade två gamla barndomsvänner. Två träffar som innehöll massor av prat och även en hel del skratt och tårar. Jag är så oerhört lyckligt lottad som har så fina vänner både här uppe, hemma i Halmstad och på andra ställen i landet.
6 kommentarer:
Åh fina du, förstår din känsla - tänker på dig och hoppas på det bästa i alla lägen! <3 KRAM
Jobbigt att inte kunna vara nära när ens kära har det tufft.. Jag håller tummarna att det blåser positiva vindar åt din pappas håll.
Men härligt att du har tankat lite energi med goda vänner i helgen. Och jag hoppas att du får ytterligare lite till nästa helg!
Kram!
Lät som en fin påsk!
Tänker på dig! <3 Måste kännas rejält i hjärtat att ha dem så långt borta. speciellt nu då... Håller tummar o tår för att allt går bra med din pappa.
O du? Du är då verkligen värd det bästa! KRAMAR
Hoppas att ni nu slipper vänta på tok för länge för att få svar angående din pappa! Du vet att jag håller tummar & tår för positiva svar & tänker i massvis på Er ❤
Snart ses vi vännen & jag hämtar dig gärna på morgonen om du vill!
Kram kram
Usch för de där avstånden! Det är verkligen tärande och ibland väldigt mycket som när inte allt är bra.
Mina föräldrar brukar koma upp till påsk men i år gjorde de inte det.
Mamma har opererats, dock inget allvarligt ännu av det, men det är pappa som inte är bra och då är 43 mil för långt helt enkelt.
Underbar kärleksfull och busig bild.
Kram
Skicka en kommentar