Tuva fick som sagt ögoninflammation förra veckan. En riktigt elak sådan med var som rann hela tiden. På fredagen var vi på vårdcentralen och fick salva utskrivet. Ville även att de skulle inhalera henne då natten mellan torsdag och fredag var riktigt jobbig för henne med tuff krupphosta hela natten. Doktorn tyckte dock inte att det behövdes utan vi skulle bara fortsätta med det vi hade hemma att inhalera med. Natten mellan fredag och lördag var lika tuff men på lördagen var hostan i alla fall lite bättre. Men på lördag kväll fick hon hög feber och på natten var den uppe i över 40 grader och hon yrade och skrek om vartannat. Fy vad det gör ont i mammahjärtat när det är så. På söndagen var hon lite piggare igen och igår var jag hemma med henne och då var hon helt bra igen. I morse när hon vaknade var hon dock väldigt ledsen och hostade en del. Fick dåligt samvete för att vi tänkte skicka henne till dagis. Försökte få henne att tala om varför hon var ledsen men hon sa bara att hon hade ont i magen. Hon har ätit väldigt dåligt sista dagarna så jag försökte förklara för henne att det nog berodde på det. Efter en stund lugnade hon sig i alla fall och det hade gått bra att lämna henne.
Ständigt detta dåliga samvete. Har man inte dåligt samvete över barnen så har man det över jobbet.
Tuva och Elliot har varit väldigt underbara mot varandra de här dagarna. Elliot var på dagis fredag och måndag och när de sågs igen på eftermiddagen kramades och pussades de massor. En morgon när Elliot kom upptassande och tittade in i Tuvas rum och såg att det var tomt där ställde han sig i hallen och blev jätteledsen. Jag fick ropa till honom att Tuva låg hos oss och då kom han inspringande och hoppade upp i sängen och kramade henne. Det är så härligt att se när de är så mot varandra. Tror att alla tvillingar har ett speciellt band som vi andra inte kan förstå.
Nu sitter jag i alla fall på jobbet och känner mig superstressad. Tänke att jag bara skulle göra en snabb uppdatering här så att ni vet att vi lever.
Slutar dagens inlägg med en underbar bild som Glenn har tagit på våra fina barn.
2 kommentarer:
Sluta ha dåligt samvete gumman! Du är bäst!
Vilken underbar bild :-)
Det dåliga samvetet kom så fort man fick ett plus på stickan tycker jag. En förälders lott säger de, men den lotten tycker jag att vi/ni kan vara utan.
Kasta den riktigt långt gumman, du/ni gör verkligen så gott du/ni kan.
Upp med hakan!
Skicka en kommentar