Tramsiga unge

I lördags kväll var det fotbollscup med den här snygga tjejen! Bad om att få ta ett kort på henne där hon såg normal ut men normal finns inte på henne just nu.

Eller här lyckades jag faktiskt få till ett fint kort både på henne och brorsan.

Man blir ju som man umgås och inte ens jag kan sköta mig när kameran kommer fram så jag ska kanske inte säga något. Cupen var sent på kvällen. Här hade Tuva spelat sin sista match och duschat och vi satt och väntade på prisutdelning.

Nu på lördag är det Elliots tur att spela cup och det blir lika sent om inte ännu senare,
härligt att vara fotbollsmorsa.

Nu är det vardag igen och Roy är iväg och jobbar. Det flyter inte riktigt på som det ska där hemma och det tar musten ur hela familjen just nu. Men det är väl bara att bita ihop och kämpa på.

Matdelen som blev ett sovrum

Det är svårt att visa hur det såg ut innan eftersom rummet är så litet. Här är två mörka bilder ifrån två olika vinklar. Till vänster om hyllan var det en öppning ut till hallen tidigare och den har vi alltså byggt igen. Den svarta tapeten hade blivit alldeles för mörk när vi byggde igen så där satte vi upp en ljusare tapet. En tapet ifrån Rusta som jag hade i min förrförra lägenhet och som jag älskade.

Självklart är det en turkos tapet, Ni trodde väl inget annat. Det är som sagt svårt att se men vår säng får precis plats sen har vi några centimeter tillgodo på varje sida för att gå runt sängen. 

Men det är faktiskt ganska mysigt. 

Här ser man ifrån köket öppningen ut i hallen. 

Och så här ser det alltså ut idag. Där tavellisterna sitter idag var alltså tidigare öppningen. 

Här är en suddig bild tagen ifrån början av köket. 

Det fanns ju ingen plats för att sätta en riktig dörr så vi gjorde en skjutdörr och tapetserade den med samma tapet som inne i sovrummet. Jag älskade ju min plåthylla som jag hade i matdelen så nu fick jag kompromissa och sätta upp två hyllplan i köket istället. 

Visst har vi förlorat mycket ljusinsläpp. Men när vi blev en till i familjen var vi tvungna att komma på en lösning så att Jonathan skulle få ett eget rum. 

Tuva och Elliot får fortsätta dela rum tills den dagen Cassandra flyttar hemifrån. 

Nu är det fredag och idag kommer äntligen Tuva och Elliot hem igen. Veckorna utan dem känns bara längre och längre. Ikväll ska vi bara mysa och kramas. I morgon kväll har Tuva fotbollscup och på söndag är det gymnastikträning för Tuva och fotbollsträning för Elliot. Om vi nu håller oss friska, Elliot ringde i morse och var förkyld. Hemma har både Cassandra, Dexter och jag varit förkylda i veckan. Men det är ju de tiderna nu. Det är bara att bita ihop!

Länge sen

Bloggen var länge mitt skötebarn, jag älskade att blogga varje dag. Sen är det alltid svårt att veta hur mycket man ska blotta sig och sin familj. För mig har det varit en ventil där jag har kunnat få ur mig mina tankar och känslor. Jag älskar att kunna se tillbaka och läsa i bloggen. Jag har saknat den och tänkte göra ett nytt försök. Men jag har döpt om den till Himmelkullen, samma namn som jag har på Instagram. Himmelkullen är ju numera vår adress där vi bor vår stora bounusfamilj.

Och större har vi ju blivit eftersom Roys äldsta son Jonathan har flyttat hem till oss. Vi har fått tänka om en del och omorganisera oss. Visst är det trångt men det går. Den lilla matdelen vi hade innanför köket tidigare med barbordet och plåthyllan har numera blivit ett pyttelitet sovrum till mig och Roy. Det är precis så att vår säng går in där.

Mellan de svarta skoskåpen och garderoben var det tidigare en öppning
in till matdelen och köket

Så här ser det ut i hallen numera

Här har vi byggt igen med en vägg. Innan vi gjorde det så målade vi om båda väggdelarna i en grå färg ifrån Rusta. När man är många i familjen så blir det ju också mycket skor och mössor och vantar att hålla reda på. 

Här syns lite av vår röda ytterdörr

Vi bestämde oss för att köpa fler skoskåp i serien Trones ifrån Ikea. Eftersom väggen numera är mörk och vi har förlorat ljuset inifrån matdelen så blev det vita skoskåp istället för svarta.

Jag har mycket mer att visa Er så om blogglusten hänger kvar kommer det komma många fler inlägg. 

Vilken utveckling

Jag är så grymt stolt över min älskade tös!

I september förra året började den här tuffa tjejen i basgruppen på gymnastik. Efter jul blev hon uppflyttad en grupp och hon älskar sin gymnastik. Hon tränar tre gånger i veckan och det ska mycket till för att hon ska hoppa över en träning. När hon hade krossat sin stortånagel fick jag tvinga henne att stanna hemma en träning. Hon tycker tidvis att det är svårt men hon biter ihop och kämpar på. Hon har fantastiska ledare som peppar och pushar henne. Igår hade de avslutning och de hade en interntävling. Tuvas lag vann! Dessutom vann min duktiga tös ett pris för "Största framsteg i fristående". Hennes ledare har berättat för mig att Tuva ställer massor av frågor och alltid ber om hjälp när hon inte hänger med eller förstår. Jag är så stolt över henne för att hon har utvecklats så mycket det här året. Att hon vågar ta för sig. Även i fotbollen märks det att hon har utvecklats enormt. Hon har fått en helt annan kroppskontroll och hon känns mycket säkrare på plan. Glädjen var stor när hon förra matchen petade in två snygga mål!

Idag är hon förkyld och astman har kommit som ett brev på posten. Pratade med henne i morse och hon talade om att hon hade både inhalerat och tagit hostmedicin. När hon gör det frivilligt så vet jag att hon har det tufft. Hon hostade konstant stackarn men som vanligt så biter hon ihop och är plikttrogen. Jag sa till henne att jag tyckte hon skulle stanna hemma ifrån skolan men hon hävdade att hon inte är sjuk och att hon mår bra så hon gick iväg till skolan ändå och hon lovade att hon skulle gå hem om det blev för jobbigt. Min älskade unge, så stark och tuff både på gott och ont! Älskar dig så!

Nytt bord på uteplatsen

Plankbordet vi gjorde slog sig och blev helt ojämnt. Det fixar ju inte pedanten i mig.

Eftersom vi gillar lastpallar och betong så gjorde vi även här en kombination av dessa två. Så Nu har vi ett nytt bord på uteplatsen.

Livet rullar på

Bara för att det ekar tomt här inne så betyder det inte att det inte händer något i våra liv. Vi har haft några riktigt sköna dagar med värme och sol och vi har inrett vårt soldäck. Det blev en sida med matplats och en loungedel. Vi är nöjda och hoppas att vi ska kunna spendera många härliga timmar där ute. Fantastiska grannar har vi fått också och det känns som att det kommer bli en härlig sommar. Vi fick en jättefin grill av mina föräldrar i inflyttningspresent och den har vi så klart redan invigt, det känns som att den kommer användas flitigt i sommar.

Elliot har testat linser och kommer förhoppningsvis efter nästa övning hos optikern få med sig linser hem som han kan använda i alla fall de dagarna han tränar eller har match. Detta har resulterat i en  mycket glad och nöjd kille som aldrig har trivts i sina glasögon.

Förra veckan drog fotbollssäsongen igång igen och vi har sån tur att vi har fotbollsträningar fem dagar i veckan och så har Tuva lite gymnastik upptill det också. Lördagar är det enda dagen då det inte är någon träning men då lär det med allra största sannolikhet vara fotbollsmatcher. Så vi har inga fritidsproblem i alla fall.

Både Tuva och Elliot har haft otur och skadat sig. Elliot stukade sin stortå rejält under sportlovet och Tuva har tappat en planka på ena sin stortå vilket kommer resultera i en tappad nagel.

Annars då? Jo huvudet upp och fötterna ner. Livet rusar på i en väldig fart och vi kämpar på med att få det att gå ihop. I helgen var jag ensam hemma och det var välbehövligt. Jag behövde verkligen tid för mig själv, att bara få vara och andas. Men nu är det onsdag igen och snart är det dags för en ny helg och denna gång är det en långhelg. Tuva och Elliot kommer hem och vi hoppas på fint väder så att vi kan grilla och mysa ute.

De här två

 

De här två - mitt ALLT!

 

Igår var vi på utvecklingssamtal i skolan och ja vad ska man säga? Jag är så otroligt stolt över dessa två. Fick bara höra lovord så som att de är drivna, ambitiösa, vetgiriga, skötsamma och bra kompisar. Båda två har mer än godtagbara kunskaper i alla ämnen utom i slöjd och musik där de har godtagbara. Det enda de kunde invända på var att de båda ibland sätter lite för höga krav på sig själva.

Att de måste förstå att de kan och är duktiga och att de inte ska sätta så stor press på sig.

Då var mammaveckan över igen och som vanligt känns det tomt. Men ikväll ska jag på bio och se sista Mr Grey med världens finaste Malin. Sen ska vi gå på Pinchos och äta och sen går vi nog någonstans och tar en cider eller två. Kvalitetstid när den är som bäst.

 

Jag önskar Dig en trevlig helg!

 

 

Fina Elliot

Min fina kille!

 

Elliot bröt ju ihop inför mig för några månader sen och berättade att han inte såg ordentligt. Han hade gått så ett bra tag men ville inte berätta något för han ville inte ha glasögon. Min älskade fina kille. Han är ju så fin i sina glasögon. Men jag förstår honom, jag har också varit där. Jag var några år äldre än vad han är nu när jag också fick sämre syn och glasögon. Jag vägrade använda dem och gick hellre och kisade. Vilket till slut resulterade i ännu sämre syn. Idag har jag gjort en laseroperation och ångrar mig inte överhuvudtaget. Så ja jag förstår Elliot speciellt eftersom han är så aktiv. Att stå i mål och ha glasögon är ju klart hämmande, han är rädd för att få en boll i anskiktet och att glasögonen ska gå sönder. Sen säger han själv att han är ful i sina glasögon och första dagen grät han och frågade mig om jag trodde att hans flickvän skulle göra slut med honom nu. Min känsliga kille! Redan innan vi hämtade ut glasögonen började han prata om linser och optikern sa att han visst kan ha linser men att han först måste ha sina glasögon i ett halvår till ett år innan han kan få det. Så det är det som står högst upp på den här killens önskelista nu.

 

Fina Elliot som alltid lägger ner hela sitt hjärta och sin själ i allt han tar sig för. Hans största idol just nu är målvakten i Bayern Munchen Manuel Neuer. På jullovet satt han en hel dag och skrev ett brev till sin idol på tyska. Han satt med Google translate och översatte ord för ord. Igår fick han ett "svar" ett förtryckt idolkort och ett standardbrev där det stod att om man vill ha en riktig autograf får man skicka ett brev till en speciell adress och skicka med ett frankerat kuvert. Han som hade kämpat så med detta brev. Jag såg att han blev lite besviken men han ramade in sitt idolkort och satte det på sitt rum. Fina Elliot som har lagt alla sina sparade pengar på en målvaktsdräkt med sin idols namn på.

Fina Elliot som ringer eller skickar sms flera gånger varje dag för att tala om att han älskar mig och saknar mig. Elliot som alltid frågar hur man mår eller om han kan hjälpa till med något. Den här killen har verkligen ett hjärta av guld. Elliot som kan reta sin syster till vansinne men som skulle ta ner månen till henne om hon bad honom. Tänk att denna fina kille är min!

 



Lycklig tjej!

Köksdelen med vårt fina betongbord som Roy har gjutit

 

Det var en tjej som strålade av lycka som jag hämtade efter gymnastiken igår. Första träningen i den nya gruppen hade varit jätterolig. Hon är så taggad för detta nu. Gymnastik tre dagar och fotboll en dag i veckan som det ser ut just nu. Om några veckor lär det bli minst en fotbollsträning till och sen är det gymnastiktävlingar och fotbollsmatcher. Så länge hon klarar av och orkar med skolan så är det okej.

Första veckan med skola och jobb är snart avklarad. Skönt att vara tillbaka i vardagen med rutiner igen. Tuva och Elliot börjar sin pappavecka idag och som vanligt kommer det kännas tomt att komma hem i eftermiddag. Men sånt är livet. Helgen blir nog ganska lugn tror jag. Vi har inga större planer än så länge i alla fall. Skulle behöva ta mig en tur till Ikea men vi får se om vi orkar med det.

Trevlig helg!

Vardag igen

 

Sneakpeak på hall och kök!

 

Julen kom och den gick med en rasande fart. Jag har varit ledig i nästan två veckor och det var välbehövligt. Idag är vardagen igång igen på riktigt för oss alla med jobb och skola. Tror att både fotboll och gymnastikträningarna kommer att köra igång nu inom kort också.

Julen firade vi i Stockholm med min älskade familj för första gången på många många år. Helt underbart. Om jag får bestämma blir det fler jular där uppe.

 

Annars har vi det bra. Vi trivs så bra i vårt nya hem, faktiskt över förväntan. Det känns verkligen som att vi har kommit hem.

Tyvärr har Roy varit mycket borta och jobbat nu ett tag och det var lite olyckligt att det kom en sån period precis när vi hade flyttat in. Men sånt är livet, nu ska han förhoppningsvis vara hemma i några veckor så att vi riktigt kan mysa och bo in oss.

 

 

 



 

 

 

Nya rutiner

 

Nya soffan som vi är så nöjda med!

 

Idag är första dagen för Tuva och Elliot att åka buss ifrån Åled. Ny buss, nya tider och nya rutiner. Tufft för Elliot som är en rutinmänniska, som vill veta att allt kommer att klaffa. Som är livrädd för att komma försent eller göra fel. Men jag är övertygad om att det kommer gå bra, de är ju så duktiga mina två mirakel.

Tuva hade uppvisning på gymnastiken igår. Först ville hon inte vara med för hon var rädd för att folk skulle skratta åt henne.

Min älskade lilla loppa som sätter så höga krav på sig själv. Men efter att ha pratat lite så bestämde hon sig för att vara med trots allt. Det gick hur bra som helst, jag såg när hon gick ut på golvet och såg hur fullt det var med folk på läktaren att hon var livrädd.

Men så fort de satte igång så glömde hon bort allt folk som satt och tittade och gjorde jättebra ifrån sig. Jag kan tala om att det var en strålande glad tjej som efter uppvisningen fick besked ifrån sin tränare att hon kommer bli uppflyttad en grupp nästa termin.

Duktiga Tuva!

Två veckor kvar till jul och lite ledighet. Två veckor där Roy kommer vara iväg. Han åkte redan igår och jag saknar honom massor.

Det ska bli skönt när vi alla får vara lediga lite tillsammans. Julen ska vi fira i Stockholm i år tillsammans med min familj och jag längtar!

 



 



Tack till våra fina vänner!

 

En kvällsbild ifrån plåthyllan i vårt kök

 

Ett stort tack till Anders och Rasmus med vänner för bärhjälp och även ett stort tack till finaste Malin för hjälp med att städa ur den gamla lägenheten. Utan Er hade vi inte kommit så långt som vi har gjort idag.

Vi är på plats och det mesta är faktiskt redan klart trots att det bara är en vecka sen idag som vi fick nycklarna till vårt nya hem.

Både jag och Roy är trötta och slitna och har ont lite överallt men det är det värt. Vi trivs alla sex superbra i vårt nya lilla radhus.

Jag trodde att det skulle kännas vedmodigt att lämna lägenheten men jag kände mig helt klar med den när jag lämnade över nycklarna. Vi har som sagt samma yta nu men på två våningar och med ytterligare ett rum. Jag trodde att det skulle kännas trångt och mycket mindre men det känns faktiskt bara mer ombonat. Nu är det bara lite småfix kvar. Bland annat ska vi en tur till Ikea och köpa lite lampor, mattor, rullgardiner, två barstolar och en skrivbordsskiva. Sen ska det upp en vägg och en dörr in till Tuva och Elliots rum som idag är tänkt som ett allrum och därför är det öppet in dit.

Ja det har gått smidigt tack vare fina vänner och tack vare att Roy och jag är ett sånt bra team. Och kanske också på grund av att jag inte hade klarat av att leva i ett kaos så länge till. Men nu känner jag mig lugn. All stress som jag kände för några veckor sen har lagt sig. Efter mitt förra inlägg fick jag en del "utskällningar" av fina och omtänksamma vänner och jag förstår Er. Jag kände själv att det var för mycket och jag vet att jag måste lugna ner mig. Men nu är vi som sagt på plats och jag mår bra!

 



Det här med att flytta

Älskar Er så!

 

Ja det är ju roligt att flytta. Eller det kommer nog kännas bra när vi väl är på plats. Just nu är det bara kaos tycker jag. Det ekar som sagt tomt hemma och det är kartonger och saker lite överallt. Planering, planering så att flytten ska flyta på så smidigt som möjligt.

 

Sen är det allt annat runtomkring, det vanliga livet. Tvätt, mat, handling, hämtning och lämning på skola, födelsedagspresenter och julklappar som ska inhandlas, bonusbarn som fyller år och som gärna vill ha kalas för familjen innan flytten. Två barn som fyllde år i juli som länge har frågat efter att få ha kalas för sina kompisar, en gråtande Elliot som i helgen bröt ihop och talade om att han inte ser ordentligt, träningar, vinterskor som ska inhandlas innan vintern kanske slår till. Ibland känns det som att jag är ensam om att dra runt företaget som är vår familj. Kanske får skylla mig själv som curlar de runtomkring mig. Nu har jag styrt upp kalas för bonusbarnet, tjatat på Roy om att bjuda in familjen, planerat och skrivit handlalista inför kalaset. Jag har styrt upp ett kalas för Tuva och Elliot och fixat med inbjudningar. Jag har mailat med skolsköterskan som snabbt gjorde en synkontroll på Elliot och kunde konstatera att han visst behöver glasögon, jag har mailat med hans lärare så att han får sitta nära tavlan tills han har fått glasögon och jag har bokat tid hos optiker på fredag. Jag har planerat nästa veckas mat och skrivit en lista på allt som ska handlas i morgon kväll. Vi gör alltid matschema för en vecka framåt och handlar till det, allt för att det ska gå som smidigt som möjligt med träningar och allra helst de veckor Roy är iväg. Vinterskor var det också ja, vi får försöka hinna med det i helgen mellan kalas och träningar. Och ja det är ju farsdag på söndag också! Trots att jag bara har en pappa har jag fixat presenter till tre för självklart ska mina barns pappa och min kära sambo också firas på söndag.

 

Kanske är det stress eller så har jag någon låsning i ryggen. Men de sista dagarna har jag känt domningar i armarna och händerna och jag blir alldeles kall. När allt det här med flytten är över ska det bli så skönt att få åka hem till familjen i Stockholm och fira jul.

Åh vad jag behöver det just nu känner jag! Men det är som sagt roligt att flytta och om lite drygt en månad sitter jag förhoppningsvis och njuter i vår nya fina soffa i vårt nya fina hem!

 

 

 



Det ekar tomt

 

Det ekar lika tomt här i bloggen som det gör där hemma!

 

Ja nu är det en månad kvar till flytten och vi har koll på läget. El, bredband och tv är uppsagt. Nytt elabonnemang är tecknat, adressändring är beställt, påskrivet och betalt. Vi har sålt en garderob i hallen och även vår soffa. Ny soffa är beställd och den kommer lagom till flytten. Det är mycket som är nerpackat redan, bara det som vi använder är kvar. Det betyder att det börjar eka tomt där hemma. Det är inte direkt någon mysig bostad vi har just nu men så får det vara ett tag. Eftersom Roy är iväg och jobbar vissa veckor så är det skönt att vara ute i tid så att vi inte står med andan i halsen sista dagarna.

 



Annars då? Jo huvudet upp och fötterna ner. Har varit lite för mycket för den här donnan ett tag nu och ja jag har varit på gränsen. Men skam den som ger sig. Det är nog bara att inse att livet inte är någon dans på rosor, eller det kanske det är. En dans på rosor med massor av taggar. Men har man kärleken och viljan så tar man sig igenom det. Det är bara att kämpa på!

Born together - Friends forever

 

Ni två kommer alltid ha varandra!

 

Kunde bara inte låta bli att köpa de här tröjorna när jag såg dem. Born together - Friends forever det stämmer så bra in på dessa två. Det är mycket bråk och gnabb men också så mycket kärlek emellan dem. De är varandras tryggheter.

 

Igår var det äntligen dags för Tuva att få testa på gympa och hon sken som en sol i två timmar. Älskar att se henne så lycklig. Hon fick massor av beröm av ledarna och hon vill väldigt gärna fortsätta och självklart ska hon få göra det.

 

Jag är trött och sliten. Sover dåligt och tycker att jag har ont i huvudet mest hela tiden. Det har varit alldeles för mycket nu ett tag och jag har ju så lätt för att trilla ner i ångestträsket. På lördag är det avslutning på fotbollen för Tuva och Elliot och sen kommer det vara lugnt i alla fall på den fronten ett tag. Tills inomhussäsongen börjar om ca en månad kommer det bara vara Tuvas gympa. Det är skönt för Roy kommer jobba iväg nu två veckor framöver och jag känner att det är fullt upp att hinna med utan aktiviteter. Sen har vi ju flytten också och jag ligger bra till med packningen. Har redan packat ett antal kartonger med sånt som vi inte behöver använda innan flytten. Men ja, jag är ju en prestationsprinsessa och jag har en förmåga att stressa upp mig över det mesta! ANDAS!

 





Lycklig tjej

Man skulle kunna tro att ungen varken har leder eller ben!

 

Sen Tuva och Elliot fick en studsmatta hemma hos pappa har Tuvas intresse för gymnastik blivit större. Hon går ner i brygga, hjular och gör diverse volter. Både på studsmattan och utanför. För ett tag sen bestämde hon sig för att hon skulle vilja pröva på att gå på gymnastik. Jag anmälde henne men fick inget svar så jag tänkte att det nog var fullt. Men i onsdags träffade vi på ett par bekanta som precis kom ifrån nybörjargruppen och de talade om att Tuva hade blivit uppropad två veckor i rad. Jag skickade ett sms till ledaren och hon sa att Tuva hade en plats i gruppen och att de hade saknat henne. De hade skickat mail till mig att hon hade kommit med men det har nog försvunnit någonstans i cyberrymden. Hur som helst så har jag nu en överlycklig tjej som på onsdag ska gå på sin första gymapalektion.

 

 

Att vara mänsklig

 

Älskade ungar!

 

Ibland blir det för mycket av allt och kroppen och huvudet säger ifrån. Just nu har det varit för mycket av det mesta ett tag och jag känner att jag måste sätta stopp. Jag måste få lite tid till att bara vara och andas. Jag måste lära mig att inte sätta så höga krav på mig själv och sluta slå på mig själv. Just nu är jag bara trött och stressad. Igår slog det över och tyvärr var det mina älskade barn som fick ta smällen när det brast. Jag blev arg för en skitsak och betedde mig allt annat än vuxet. Jag skäms och mår skit över detta.

Men som så många fina vänner skrev till mig på Facebook igår så är jag inte mer än mänsklig. Barnen måste få se att även jag också kan blir arg eller ledsen ibland. När jag hade lugnat mig bad jag så klart så hemskt mycket om ursäkt och mina fina barn köpte det så klart. De är ju fantastiska! För dem kommer jag alltid vara världens bästa mamma oavsett om jag är arg, glad eller ledsen.

Jag vet ju det!

 



Äntligen

 

Lycklig och stolt tjej!

 

Våra duktiga tjejer har kämpat på varje match och de har aldrig tappat lusten eller humöret trots att de aldrig har vunnit någon match. Och trots att de faktiskt har fått storstryk emellanåt. Men igår så hände det äntligen! De hade ett superbra spel och fick äntligen en vinst. Det var mycket glada och stolta tjejer som vi applåderade av plan igår efter matchen.

 

Fotboll ja, det är mest det vårt liv handlar om just nu känns det som. Men på grund av vädret så har klubbens planer stängt eftersom de är vattensjuka så ikväll fick vi helt plötsligt en ledig kväll eftersom både Tuva och Elliots träningar är inställda. Men i morgon har Elliot match igen och på söndag har Dexter poolspel och Elliot ska på målvaktsträning. Det är väl ungefär två veckor till med träningar och matcher innan det blir ett litet uppehåll.

Fredag idag igen alltså! Jobbar alltid bara halvdag på fredagar och när jag slutar ska jag åka ut till Oskarström och överraska barnen i skolan så att de slipper ta bussen hem idag. Sen blir det nog bara hem och mysa tror jag. Det är som sagt fullt upp mest hela tiden. Även nästa vecka gäller det att hålla tungan rätt i mun eftersom Roy åker iväg hela veckan. Jag blir alltså ensam och ska få ihop vardagen med utvecklingssamtal, jobb och träningar.

 

Igår var vi på visning i Åled. Vi fick gå in och titta i ett utav radhusen. Det var långt ifrån färdigt men vi fick oss i alla fall en uppfattning om hur det kommer bli och så fick vi träffa våra nya grannar. Förutom att det kommer bli mycket mindre plats för oss i vardagsrum/kök så kommer det nog bli jättebra. Vi vänjer oss nog vid den mindre ytan och eftersom det betyder att Tuva och Elliot får ett riktigt rum så är det värt det.

 

 

 



Måndag igen

Älskar mitt turkosa bord, hoppas jag hittar en bra plats till det i vår nya hem

 

Som vanligt försvann helgen i ett nafs. I fredags hade Tuva match och tjejerna kämpade på bra och var vid väldigt gott humör trots en brakförlust. Det regnade och planen bestod av mer lera än gräs vilket resulterade i blöta och leriga tjejer. I lördags hade Elliot match och killarna var så duktiga och tog hem ännu en vinst. Även här var det regnigt och ganska så lerigt vilket resulterade i att Elliot halkade när han skulle rädda en boll. Mamman hade svårt för att låta bli att springa ut på plan när jag såg hur hela ansiktet vred sig av smärta på honom när han ramlade. Han hade sträckt sig i baksidan av låret men reste på sig efter lite hjälp av tränaren.

 

Annars har det varit en ganska så lugn helg. I lördags var vi hemma hos ett par fina vänner på middag. Vi hade en mycket trevlig kväll. Dexter har varit hos farmor sen i lördags och Cassandra har varit hos en kompis. Igår vaknade vi alltså upp helt ensamma hemma och vi hade en helt tom dag i kalendern. Inget jobb, ingen fotboll och inga måsten. Som vi behövde en sån dag tillsammans. Vi låg kvar länge i sängen innan vi gick upp och åt en brakfrukost. Sen åkte vi ner till Helsingborg och gick en runda på Ikea.

Ja vi behövde verkligen en sån dag bara vi två. Det är mycket runtomkring oss just nu. Inte bara fullt ös med barnen utan vi dras med en massa annat också. Det känns som att det hela tiden dyker upp något som stör. Men det är väl kanske så det ska vara i livet. Tvära kast och känslostormar.