Igår var en sån dag

När allt bara gick fel. Förutom gårdagens morgon med kiss i sängen, trötta, gnälliga och kruppiga barn så tog hemresan ifrån jobbet mig mer än dubbelt så lång tid än vanligt igår. Först var det en lastbil som hade vält så då var det stopp en bra stund där innan jag kom förbi. Sen höll de på att lägga asfalt och då blev det stopp en bra stund även där. Jag sprang in på dagis med andan i halsen och hämtade barnen mer än en halvtimme försent.

Glenn var på en vårdcentral och visade upp sin tumme igår och läkaren tyckte det såg fint ut som tur var. Han fick hjälp att lägga om den och så fick han en stelkrampsspruta. Nu hoppas vi bara på att han inte ska få någon infektion i tummen.

Den här dagen kan bara bli bättre än gårdagen känner jag. Visst är jag trött eftersom den här lilla loppan har hållit mig vaken i drygt en timme i natt

Lilla hjärtat var ledsen och hade ont i benen

men trötthet överlever man alltid. Jobbhögarna börjar sjunka vilket känns skönt, jag börjar känna att jag har lite mer koll på läget nu än vad jag hade i måndags.

Igår pratade jag med en mycket god vän. Hon ger mig alltid en massa energi. Hon ser så klokt på saker och ting och hon får mig ofta att omvärdera mina tankar. Tyvärr så bor vi ganska så långt ifrån varandra. Hon är en sån vän som jag skulle vilja ha i samma område, en sån som jag mer än gärna skulle vilja ha en spontandate med några kvällar i veckan.

Kram och KÄRLEK!